Onsdag...

publicerat i Allmänt;
Suttit och kollat på TV4 Nyhetsmorgon om plötsligt spädbarnsdöd.
Kan säga de en fråga jag anser behövs höjas, det var svårt att hålla in tårarna för många känslor väcks tillbaka till tisdagen den 4/2 då vi är på förlossningen och får reda på att Tea är död i magen på mig. Hur man känner paniken skulden ångesten, som man än idag kan känna och ställer sig frågan varför?

Hur jag vet hur jag ville de skulle ta en kniv och skära upp hela magen för att ta ut henne. Hur jag ville den dagen skulle vara ett april skämt. Så kan jag känna än att jag vill den ska vara.

Jag vill de ska säga vi lurade dig din dotter är inte död.

Hon är kolla nu kan hon krypa ser du hennes leende.

Men tyvärr är det inte så och kommer aldrig bli så. För jag vet vill jag  träffa henne måste jag åka till kyrkogården för att tända ett ljus och sätta en blomma. De känns så fel många gånger.

Jag ber er aldrig förstå min smärta men jag ber er förstå att min sorg är inget som försvinner eller att saknaden efter mitt första barn aldrig finns där. Säg aldrig till mig att glömma för det kommer jag aldrig göra hon kommer alltid vara en del av mig, jag kommer alltid prata stolt över henne... 

Ni som inte klara detta de är upp till er då behöver in inte finnas i mitt liv heller.

/S 

Kommentera inlägget här :