Igår tillbringade vi på akuten då jag dragit på mig en urinvägsinfiktion som gör riktigt ont. De skulle gått snabbt men när vi kom in till akuten gick min läkare på akut tjäsrasnitt så där fick vi snällt sitta och vänta i 5 timmar.
Bebisen mår prima och graviditeten ser super ut. Bara jag som har sjukt ont men ska man få något fint får man lida pin som de så snyggt heter. Käkar antibiotika nu så de ska väl släppa hoppas jag.
Inget att klaga på läkaren hon var helt underbar....
Och vi fick all hjälp vi kan tänka oss.
Idag ska de vilas och till hjärnskrynklaren (psykologen) något som är stort behov då jag i psyket inte mår bra för fem öre...
Gravid är super kul att vara men rädslan att förlora ett barn till gör sjukt ont i hela mitt hjärta skräcken är där hela tiden och vi börjar närma oss v28 för fort tycker jag på torsdag går jag in i v 16 och för ju mer magen växer saknar jag Tea hade velat uppleva detta syskon till henne med henne och inte på de sätt vi behöver göra.
Att förlora ett barn gör ont men gå igenom en graviditet till väcker massa känslor saknad som är svår att beskriva att behöva vänta 2 år för att få hem de barnet de längtar efter och inte få de ända som finns kvar en hår lock i en burk med dig hem gör riktigt ont. Är rädd att inte få hem denna bebis med.
Den är så efterlängtad denna bebis tycker de kan bli 4 februari NU så vi kan bebis mysa...
Få bli den familj vi drömt om och vill vara...
/S